Till sidans huvudinnehåll
En väg passerar en kontorsbyggnad med flera våningar. Längs vägen står ett flertal träd med orangea och röda löv.

Beredskap för näringsidkare

Som företagare är du ansvarig för din egen krisberedskap. På den här sidan har vi samlat tips och information som du kan ta hjälp av för att se till att din verksamhet kan fortsätta även vid händelse av kris.

Både privatpersoner och verksamheter rekommenderas att förbereda sig för att klara av eventuell kris och besvärliga situationer. De beredskapsåtgärder som samhället planerar och sätter in för och vid en eventuell kris är däremot enbart till för samhällsviktiga prioriterade verksamheter och invånare.

Därmed behöver alla företag och näringsidkare själva ansvara för sin egen beredskapsplanering och -åtgärder för att kunna hålla den egna verksamheten igång. Ta del av informationen och tipsen nedan som stöd i er beredskapsplanering.

Allmänna tappställen för nödvatten är endast till för allmänheten där privatpersoner kan hämta dricksvatten för sitt eget och familjens behov. Under arbetstid är grundtanken att personalen tar med sig vatten och mat till arbetsplatsen, utifrån eget behov.

Om företag vill säkra att personalen har tillgång till vatten på arbetsplatsen, eller säkra tillgång till processvatten, är en möjlighet att lagra vatten utifrån verksamhetens behov. Om lokalerna tillåter är ett tips att installera vattentankar/reservoarer på inkommande vattenledning, så att vattnet omsätts i vardagen och finns tillgängligt direkt vid avbrott.

Arbetsgivare behöver även säkerställa att personal har möjlighet att nyttja toalett under sin arbetstid. Se över vilket alternativ som lämpar sig för er verksamhet om det inte längre skulle gå att spola i toaletterna på arbetsplatsen. Till exempel att ta in portabla toaletter (bajamajor) eller att tillhandahålla någon typ av vatten för att kunna spola i toaletterna. 

Även om driftsäkerheten för elleverans inom nätområdet är hög kan avbrott förekomma. Om du som företagare bedriver verksamhet där konsekvenserna blir omfattande om du inte har tillgång till el, behöver du säkra upp med egen reservlösning. Det kan vara reservkraftaggregat eller UPS batteribackup med lång driftstid, eller annan teknisk lösning. Särskilt viktigt är det för verksamheter med exempelvis djurhållning och privata vårdinrättningar. För verksamheter där det vid stillestånd i tillverkningsprocesser direkt uppstår stora ekonomiska konsekvenser kan en investering i reservlösning snabbt återbetala sig.

Ett elavbrott behöver inte alltid bero på lokala händelser eller tekniska fel. Det finns även andra situationer som kan påverka elleveransen. Om det uppstår nationell elbrist i Sverige kan det bli aktuellt med ransonering av el. Då prioriteras de verksamheter som av myndigheterna på förhand är utpekade som prioriterade elanvändare. Övriga verksamheters elleverans stängs då ner, helt eller delvis under dygnet.  

Tips till företag

  1. Tänk ut vad ni kan råka ut för och kartlägg er egen förmåga att hantera olika situationer.
  2. Tänk igenom alla steg i verksamhetens olika nödvändiga processer och kartlägg vilka kritiska beroenden som finns för att verksamheten ska kunna fortgå eller upprätthållas.
  3. Identifiera vilka sårbarheter som finns och kartlägg åtgärdsbehov. Åtgärdsplaner behöver sedan aktivt arbetas med, att någon blir ansvarig och att kostsamma åtgärder finns med i budgetplaneringen. 
  4. Var förberedd hur ni ska agera om något väl händer. Upprätta kontinuitetsplaner, dvs reservplaner för hur ni ska göra om något ni är beroende av inte finns tillgängligt eller inte fungerar.
  5. Tänkt ut vad ni behöver lagerhålla eller skaffa dubbelt av för att vara på säkra sidan. Tänk även på vilken extrautrustning ni behöver skaffa, som normal inte används i det dagliga arbetet, men som behövs i ett krisläge.
  6. De företag investerar tid och pengar i sitt eget beredskapsarbete och gör sin hemläxa i förväg, har betydligt större förutsättningar att kunna klara sig i en kris. Dessutom undviker man ofta kostsamma avbrott när krisen väl är ett faktum.
  7. För vissa branscher finns detaljerad vägledning för kriser hos respektive myndighet, som exempelvis  Jordbruksverket mot lantbruk och djurhållare.