Varför blir det översvämning och hur kan man minska skadorna?

Att vatten gör som vatten vill har vi fått lära oss ordentligt under våren och sommaren efter de skyfall som drabbat både Sverige och Europa. Vattnet rinner och tar sig fram som det vill och kan orsaka stora skador på allt som kommer i dess väg.

Dagvatten och översvämningar - mer aktuellt än någonsin

Det vi kanske minns mest från året när vi pratar vatten är när det regnade 161 millimeter på ett dygn i Gävle.  Bilder på raserade vägar, översvämmade källare och hela områden som delvis stod under vatten kablades ut i media. Plötsligt blev översvämningar något vi pratade om över kaffet på jobbet. Hos oss har vi pratat översvämningar längre än så, oftast i form av dagvatten oavsett stora eller små mängder.

Skyfallspolicy viktig för planering och åtgärder

Två av dem som arbetar med dagvattenfrågor är Åsa Dalhielm och Johanna Eriksson, där arbetsuppgifterna går från strategiskt förebyggande till operativt genomförande. 

– Vi kan börja med att konstatera att det inte går att blunda för översvämningar längre, nu är det mer en fråga om när och hur vi skapar en plan för att minska skador, säger Åsa Dalhielm. 

Båda konstaterar att kommuner behöver komma längre med sin skyfallsplanering. Förra året antog Eskilstuna kommun en policy för dagvattenhantering som vi har varit med och tagit fram. Tack vare den har det blivit ännu tydligare hur vi ska fortsätta vårt arbete med dagvatten.

– Att ha en policy ger oss möjlighet att skapa planer och beredskap. Vi behöver skapa en skyfallsplan och kartlägga vilka områden som drabbas hårdare och vilka insatser som krävs. Det kan vara allt ifrån att se över dagvattenledningarnas kapacitet till att sätta upp vallar på specifika vägsträckor, berättar Johanna.

Tre huvudorsaker till varför det blir översvämningar

Jo, det finns egentligen tre huvudorsaker. Det första är översvämningar i närliggande vattendrag, där höga flöden ofta ger en långvarig översvämning som det är svårt att värja sig emot. När det kommer skyfall är kapaciteten på dagvattensystemen sällan konstruerade för att kunna leda bort vatten. Ett annat problem är att det kan saknas avrinningsväg för vattnet. Om underhållet inte är genomfört ordentligt i diken och vägtrummor leder det ofta till översvämning när dagvattnet inte kan rinna vidare ut i åar och vattendrag. 

– Alla delar i dagvattenhanteringen är beroende av varandra och därför är alla vi som äger mark, vägar och fastigheter också beroende av varandra. Vi måste samverka tillsammans för att kunna genomföra de förbättringar och förändringar som krävs för att skydda oss från översvämningar, säger Åsa.

– I takt med att städer förtätas ökar andelen hårdgjorda ytor som skapar högre dagvattenflöden. Samtidigt minskar de naturliga avrinningsstråken för dagvattnet. Risken för översvämning blir därför störst i stadsmiljö, säger Åsa. 

Därför är naturbaserade lösningar för hållbar dagvattenhantering viktiga inslag i stadsmiljön. Dagvattendammar, våtmarker och grönytor ger ökade livsmiljöer för växter och djur. Ett exempel på detta är våtmarksparken i Balsta som anlades 2017 tillsammans med Eskilstuna kommun. Det många ser som ett stort rekreationsområde har också en funktion att hantera stora mängder regn.

– Våtmarken ger oss möjlighet att kontrollera och jämna ut flödet så att risken för översvämningar minskar. Den kan också ta hand om eventuella föroreningar – innan vattnet rinner vidare ut i åar och vattendrag. 

Diken - en viktig doldis

Diken är en återkommande doldis i dialogen kring dagvatten, men med den stora magasineringskapaciteten, viktig för att skydda oss från framtida översvämningar. I Eskilstuna finns flera kilometer av diken som antingen vi, kommunen, fastighetsägare eller privata markavvattningsföretag ansvar för. 

– För att diken ska fungera som tänkt gäller det att de underhålls. I vårt arbete har det handlat om att ringa in vem som äger diket, skapa underhållsplaner för dessa och sen se till att underhållet genomförs, förklarar Johanna.

Förutom att hantera befintliga anläggningar, skapa underhållsplaner och genomföra insatser för dagvattenhantering i bostadsområden har vi också en skyldighet att planera för hur samhällsviktiga objekt ska skyddas vid en översvämning. 

– Det finns idag nationella riktlinjer vid nybyggnation av samhällsviktiga objekt, så som sjukhus och brandstationer. Men eftersom de flesta av dessa objekt redan är byggda måste man istället se över hur man kan säkra viktiga samhällsfunktioner vid en översvämning, bland annat genom att göra riskanalyser kring det, berättar Åsa.

Det är också viktigt att förstå att alla bebyggda områden har olika förutsättningar och att det förändras med åren. Johanna vill poängtera att det är komplext att åtgärda och minimera översvämningsrisken i bebyggda områden. 

– Tillsammans med andra aktörer som fastighetsägare och väghållare kan vi göra flera olika åtgärder som tillsammans ger ett bra resultat. 

Exempel på åtgärder kan vara att bygga vallar eller asfaltskilar och på så vis leda bort vatten från fastigheten. För att göra rätt insatser tar vi också hänsyn till om marken har förändrats med åren.

– Många tänker att det bara borde vara att lägga ner bättre och större rör men ett vanligt ledningssystem hanterar dagvatten från de normala regnen. För att kunna hantera den extrema nederbörden krävs flera typer av åtgärder som dammar och diken som kan skydda bebyggelse från översvämning, säger Johanna. 

Vad gäller vid nybyggnation

När det gäller nybyggnation och nya områden är förutsättningarna annorlunda. Vid arbeten med nya detaljplaner utförs alltid en dagvattenutredning. 

– Det är viktigt att se vad vi behöver göra för att hantera dagvattnet och inte öka översvämningsrisken i befintliga områden, berättar Johanna.

Målet är att allt dagvatten ska hanteras nära källan, där dagvattnet uppkommer, både för att minska översvämningsrisker men även för att bevara grundvattenbalansen. 

Men även om vi är inblandade i stora delar av dagvattenhanteringen är inte all dagvattenhantering vårt ansvar. Fastighetsägarna utanför verksamhetsområdet för dagvatten* ansvarar själva för dagvattenhantering. Johanna poängterar att det är viktigt att fundera kring höjdområden runt huset och hur du kan hantera och leda bort vatten på din fastighet.  

– Det är viktigt att tänka på att bevara träd och växtlighet vid nybyggnation eftersom det bidrar till en bra dagvattenhantering och miljö. Om vi skövlar träd och växtlighet i nya områden kommer endast tio procent av vattnet sugas upp och nittio procent rinna vidare. Om träd och växtlighet behålls är siffrorna det omvända, säger Johanna. 

Hennes bästa tips för att tänka på dagvatten är att zooma ut ur området och lyfta blicken.

– Hur kommer det se ut här om 2,5 eller 10 år. Gör vi insatserna rätt från början så minimerar vi risken för problem framåt när området redan är bebyggt och vägarna klara. 

Kunskapen om översvämningar ökar

Men även om utmaningarna är stora märks det också att kunskapen ökar hela tiden. Åsa upplever att vi numera vågar prata om att hus kan ligga i översvämningsdrabbade områden.

– Trenden i samhället är att om du ska köpa ett hus så måste du ha kunskap om riskerna för översvämningar och det ställer nya krav på fastighetsägare. Idag har du en besiktningsman som bland annat går igenom husets konstruktion men i framtiden kanske det behöver ingå att undersöka hur risken för översvämningar ser ut. 

Och efter sommarens regn har vi verkligen lärt oss att vatten inte tar hänsyn till områdes- eller tomtgränser. Det förstärker bara det faktum att hantering av dagvatten är en gemensam utmaning. För utmaning är precis vad det är. 

– Vi vet redan att regnet och översvämningarna kommer. Vi är en stark part i det här och har en stor påverkan, men vi måste tillsammans hantera utmaningarna vi står inför.