Hur ska samhället klara elektrifieringen? För det gör vi väl såklart?
Elektrifieringen av (nästan precis) allt rör sig framåt. Målet är att Sverige med tiden ska bli helt fossilfritt. Men klarar samhället av att hänga med i den omställningen? Vi pratar med Linda Werther, chef på Nätutveckling och Nätmarknad på Elnät.
Det går åt mer och mer el i dagens samhälle. Vi vill alla kunna ladda våra mobiltelefoner, använda datorer och surfa på nätet. Kanske värma oss med en rykande kopp te i höstrusket, titta på Netflix och gratta moster på Facebook. Hundra små saker som alla i slutändan kräver elektricitet.
Samtidigt rör vi oss stadigt mot en fossilfri framtid där inte bara privatpersoner utan även industrier är beroende av el för att resa och bedriva sin verksamhet. Kommer elen verkligen räcka till allt det här?
– Det finns självklart utmaningar, precis som vid alla andra större omställningar. Vi har gått från att ha mycket planerbar elproduktion till mer oplanerbar produktion, som sol och vind, samtidigt som efterfrågan ökar väldigt mycket. Befolkningen växer och många stora företag vill etablera sig i Mälardalen, så elnätet är ganska hårt belastat redan nu. Att ladda elbilar, och i framtiden också lastbilar, är inget vi historiskt sett behövt tänka på. Därför måste vi titta på lösningar för hur vi ska få elen att räcka till alla, säger Linda Werther, chef på Nätutveckling och Nätmarknad på Elnät.
En utmaning som saktar ner vägen mot ett helt elektrifierat samhälle är att elnätet traditionellt sett inte är byggt för de nya förutsättningarna med större andel oplanerbar elproduktion och en allt större efterfrågan på el.
– Vi jobbar med att bygga ut elnätet i takt med de förfrågningar som kommer in. Vi håller även på att föryngra elnätet där det behövs. Det är en process som tyvärr tar längre tid än vi hade önskat – det krävs utredningar och olika typer av tillstånd, exempelvis bygglov, och det är just nu svårt att få tag både på material och personal som kan utföra arbetet. Men det går framåt, säger Linda Werther.
Det används olika mycket el beroende på årstid och vilken tid det är på dygnet. För att säkerställa att elnätet kan ansluta så många som möjligt utan att det blir överbelastat behöver de värsta topparna i elanvändningen planas ut.
– Här kan en lösning vara att vi ger vissa kunder ett incitament att stänga av sin värmepump under de timmar där elanvändningen är som allra högst. Det hinner inte bli kallt under den korta stunden, och kunden ges en ekonomisk kompensation. Det här är en lösning som vi kommer att börja kika på under nästa år.
Privatpersoner kan alltså komma att spela en viktig roll i framtidens energisystem och kan vara med och göra skillnad – både för elnätet och sin egen plånbok.
– Idag går det åt mycket el i vardagen. På grund av läget i Europa har elen även blivit väldigt dyr, och som vi sett här under hösten med mycket stora variationer. Jag tror att vi som samhälle måste börja jobba oss bort från ”två hål i väggen” tänket. Förut har vi inte behövt bry oss om hur mycket el vi använder. Det har varit billigt och elen har varit i det närmaste obegränsad. Om vi blir mer aktiva användare av el och väljer när vi ska använda mest kan vi både hjälpas åt att plana ut topparna i elanvändningen och få en billigare elräkning.
Vad kan man göra då?
– Om man har ett elavtal med rörligt timpris kan man spara pengar genom att till exempel välja att köra tvättmaskinen eller ladda elbilen när elen är billigare. Har man elburen golvvärme i badrummet kan man välja att ha den avstängd på dagarna när ingen är hemma för att spara el. Det finns många små saker man kan göra som tillsammans gör skillnad både på elräkningen och för elnätet. Och viktigast av allt, den billigaste kilowattimmen är den som inte används, avslutar Linda Werther.
