Vårt elnäts historia
Elnätet växer och tekniken utvecklas men processen hur energi omvandlas till elektricitet har inte ändrats. Vi har gjort det här i över 100 år och kan det här med elenergi!
När vårt svenska elnät började byggas bestämdes det att el skulle gå att få överallt i vårt avlånga land. På den tiden fokuserade man mest på att alla skulle få el och på att bygga så snabbt som möjligt. Därför drogs de flesta ledningarna genom luften, på stolpar och stålställningar.
Med tiden blev det allt viktigare med en säker elförsörjning - utan el slutar stora delar av samhället helt enkelt att fungera, så är det också idag om inte än mer i dagens digitaliserade samhälle. Ett nedblåst träd kan göra att vi blir utan el ett tag. Därför arbetar många elnätsföretag på att vädersäkra så många ledningar som möjligt, till exempel genom att gräva ned eller isolera dem. Samtidigt har de nedgrävda ledningarna också nackdelar – om något går sönder är det svårare att laga.
Det var en gång...
År 1884 uppmärksammade Eskilstuna Tidning Munktells Mek Verkstads AB som köpt in en liten dynamomaskin som lämnade ström till båglampor. Dynamomaskinen, som drevs med en rem från en lokomobil, var på 120 ampere och 60 volt. Men redan år 1882 hade stadsfullmäktige utsett en kommitté att se över frågan om elektrisk gatubelysning, fyra år senare ansåg man fortfarande att frågan borde vila, tills man fått mer kännedom om denna slags belysning. Det kom att dröja till 1888 innan stadsfullmäktige väl beslutade att införa elektrisk gatubelysning i Eskilstuna. Året därpå anslöts en anläggning som bestod av 48 båglampor fördelade på två serier. Strömmen kom från två likströmsgeneratorer med en spänning på ca 1000 volt. 1895 bildades Eskilstuna Elektriska AB som kom att bli det 18:e svenska elektricitetsverket.
Utvecklingen
I början av 1900-talet får elenergin allt mer förtroende även om motståndet och skeptikerna inte riktigt litade på den här nya energikällan. 1916 fick stan även elkraftleveranser från Älvkarleby kraftverks sekundärstation i Eskilstuna. Tre år senare år 1919 var ett hög- och lågspänningsnät utbyggt och omfattade hela stadsområdet.
Elanvändningen inom industrin och i hemmen ökade dramatiskt de följande decennierna men i samband med dålig tillgång på vattenkraft i slutet av 1940-talet fick vi brist på el. I februari 1947 bestämde bränslekommissionen att vidta begränsningar i uppvärmning, varmvattenberedning, skylt-, fasad- och skyltfönsterbelysning. Alla väntade på regnet. Elransoneringen höll sig i två år innan elproduktionen hunnit ifatt efterfrågan. Efter krisen skedde en ny kraftig tillväxt. I allt snabbare takt ökade elenergianvändningen och lade grunden för det bekväma samhälle vi lever i idag.
Flera namnbyten har skett under resans gång
- 1895 Eskilstuna Elektriska
- 1920 Eskilstuna Stads Gas- och Elektricitetsverk
- 1967 Energiverken i Eskilstuna
- 1971 Eskilstuna Tekniska Verken
- 1993 Eskilstuna Energi & Miljö
1993 bildades Eskilstuna Energi & Miljö AB, det vi heter idag, med vår tydliga fokus på både energi och miljö.
Nutid
Idag har elnätet vuxit, tekniken utvecklats och en del digitaliserats men metoderna har inte ändrats nämnvärt. Energi omvandlas till elektricitet i form av ström och spänning, transformatorer ökar spänningen för att effektivisera transporten av elen i luftledningar och kablar under mark. Vidare fördelas elen i nätet genom uttag av effekt i hushåll, kontor, affärer och industrier. Vi har gjort det här i över 100 år nu och vet att ett stabilt nät är ett nyttigt och värdefullt nät, det är det vi dagligen arbetar för.
